MK

Middagsklubben slinker in på Systembolaget på Folkungagatan för att köpa den perfekta måltidsdrycken, Bedarö Bitter, till husmansklassikern kroppkakor. Väl därinne pejlar Jonathan och Granvik nyheterna på vinhyllan. "Halt, Decoy!" hojtar Granvik upphetsat då den nyfikne gourmeten har upptäckt en butelj rött från Libanon. "Torde ha sprängkraftig bouquet..." klurar han och går på ett köpavslut så fort han ser att smakbeskrivningen av Chateau Musar Gaston Hochar 2001 innehåller ord som stall och uttryck som "multna löv".

Den här utmärkta vinbloggen beskriver doften till 2000 års årgång av vinet så här: "Läder, grillat kött, stall, funk och allmän orenlighet" och "Kanske ett uns av Karlssons Klister om man letar, men inget störande".

Men den delikata uppgiften att testa denna lovande Libanes får vänta, för kroppkakor är knappast en kompatibel rätt. Bedarö Bitter däremot, med sin fruktiga beska, passar ypperligt som kompliment till kroppkaksanrättningens både sötsyrliga och salta stäming.

Ja, det här med salt är som bekant något MK vurmar för. Säg den medelsvensk som har förstånd, mental styrka eller kunskap nog att ha i tillräckligt med salt när den kokar potatis eller grönsaker. Det krävs bokstavligt talat grävskopor för att översalta potatis. Ändå lyckas Granvik få Jonathans blick att slå knut på sig själv när potatisvattnet får ta emot en dryg deciliter Jozosalt. "Jag är inte helt säker på att det där är rätt väg att gå" flämtar Jonathan. "Nej, jag skulle nog tagit tv-salt och tripplat mängden" säger Granvik och tar sig för pannan.

När potatisen är färdigkokt konstaterar de två matkonstnärerna att salthalten i potatisen är minst dubbelt så hög som hos de salta chips som agerar kockgodis. En snabb kalkyl ger en förhoppning om att sältan blir gudomligt lagom när väl den pressade potatisen har blandats med det uppvispade ägget och vetemjölet.

I degklumparna, som kroppkakor är innan de kokas, måste man trolla i fyllningen. Den består av tämligen finhackat basturökt och rimmat fläsk samt lök och peppar (mycket svartpeppar, lite kryddpeppar). Middagsklubben tolererar dock inte att alla ingredienser härstammar från en vanlig pöbelbutik, och flydde därför in hos Sandström för att tillskansa sig 200 gram av hans finaste bacon - det slinker också ner.

En fiffig sak med tärnat fläsk/bacon, som steks så frasigt att det nästan börjar brinna, är att det på egen hand talar om när det är klart. Man kan lugnt lägga sig ned tätt bredvid spisen och vila på en liten madrass. När det börjar smälla och man träffas av glödande fettpärlor som känns som getingstick vet man att det rimmade och rökta fläsket är stekt. För att få maximal knaprighet och perfekt smak inledes stekningen med en rejäl klick smör. I slutändan får man flera deciliter underbart flott över och det silar man så att brända partiklar avlägsnas, sen tappar man det i lämpligt kärl som ett fint djurvin.

Bollarna ska, efter att de botoxats med den fläskbaserade blandningen, kokas i lättsaltat vatten. Efter den tidigare nämnda saltincidenten är Jonathan livrädd för att släppa loss sin kollega med saltkaret. Granvik passar dock, bakom sin kamrats rygg, på att för säkerhets skull extrasalta det lättsaltade vattnet när Jonathan inte är uppmärksam. Jonathan hittar tillbaka till köket precis lagom för att upptäcka vad saltets främste vän håller på med och ett högljutt, ostrukturerat bråk bryter ut.

När kakorna kokats (man märker när de är klara genom att de blubbar upp till ytan: hysteriskt roligt) kör vännerna Top Chef-uppläggning och njuter kropparnas fröjd. En alldeles strålande vardagsmiddag med tillagningstid på nästan fyra timmar.

Granviks tallrik


Jonathans tallrik

När Granvik kommer hem från jobbet dagen därpå möts han av en intensiv doft av stekt, rökt gris som verkar ha satt sig i varenda kvadratmillimeter av hemmet. Han drar snabbt bort duschdraperiet på toaletten och förväntar sig att hitta en företagsam och hungrig laglös man grillandes en gris över en provisorisk lägereld. Tomt. Han ler tacksamt när han kommer på att den starka doften beror på att MK glömde sätta igång köksfläkten när det hårt rökta sidfläsket stektes dagen innan.

Det är nästan så att kroppkakorna är ännu godare dagen efter. Det ultimata är att klyva mästerverken och sakta steka halvorna på alla sidor på halvlåg värme i en knapp halvtimme. Här använder man djurvinet man har kvar från fyllningsoperationen. Den knapriga ytan på dagenefterbollarna och dess gyllene färg är omvälvande. Det mjälla och smakrika innandömet torde få varenda gris och potatisbonde landet runt att le i kapp.


Omsorgsfullt stekta dagenefterkroppkakor