Bonbon
– Ja hej. Vi är ett sällskap som kallar oss Middagsklubben och vi söker efter en restaurang som serverar fiskfoder.
– Hej! Vilket sammanträffande, här på Restaurang Bonbon serverar vi akvariegott för 55 spänn. Simma lugnt.
Nej, friterade sardeller är knappast kattmynta för människor. Alla fem vid bordet är eniga om att den lilla skålen med små torra sardellbitar suger mört. Det smakar faktiskt koncentrerad djuraffärslukt.
Betydligt bättre val från den korta väggmenyn med tilltugg är tryffelsalamin för 85 kr, Reggiano 36 mån med tryffelhonung för 95 kr och Mandelpotatischips med tryffeldipp & vinäger för 65 kr.
Reggiano 36 mån med tryffelhonung.
Och den isländska ölen Skjálfti är väl värd 69 spänn.
Restaurang Bonbons (betyder ungefär "bränn Willysbutiker"* på franska) system går ut på att man sätter sig vid sitt bord och inväntar att servicen kommer med stora fat med olika smårätter – som alla kostar 45 kr – som man säger ja eller nej till. Så håller man på tills man inte har något bord kvar, vilket dröjer ungefär två och en halv timme då nästa sittning sätter in.
Det vanliga upplägget med förrätt, huvudrätt och efterrätt existerar alltså inte. Dock lär det finnas efterrätter, för den som vill ta en mental tripp tillbaka till tidiga grundskolan där socker och serietidningar är livets krydda. Detta är givetvis inget MK bryr sig om att undersöka närmare.
I början är man så hungrig att man viftar in alla rätter som bjuds. Den första timmen bjuds dock bara två-tre rätter, så det är ingen våldsam demokratifest för gommen. Visserligen kan man hela tiden beställa saker från den lilla väggmenyn med kallskuret, ost och sådant, men ett lite större utbud av olika lagade smårätter i början av sittningen skulle vara uppskattat.
Det positiva är att de flesta av alla anrättningar är riktigt goda.
Toast “Pelle Janzon”, med löjrom och vakteläggula på frasigt bröd, är till och med ruskigt god.
Grillad tonfisk, ceasarcréme, bacon, reggiano är också en lysande liten komposition. När MK påpekar att vissa vid bordet fick två tonfiskbitar medan andra bara en bit säger först servitrisen att "i köket säger de att det beror på att det är olika stora bitar". Detta är struntprat och de mindre lyckligt lottade får varsin halv bit till som kompensation.
Överst: Ankleverterrine, fikon, sidfläsk, surdegsbröd kan ingen anklaga för att vara ogod.
Nederst: Grodlår, sallad, vitlök & persilja. Pigg vitlöksmajo, men grodköttet saknar spänst och har en svårfångad smak. Denna rätt kan man absolut hoppa över.
Tysk sparris, brynt smör, jambon bayonne. Sältan kan få vägarbetare att svettas. Granvik tar en klunk vatten och ler lätt innan han slukar den sista mjälla sparrisbiten.
Sniglar, tomat, schalottenlök, örter. De små skogsslemhögarna är lite svåra att locka ur skalet. Väl i munnen belönar de en med en ganska fadd smak av dy. Rolfs Köks supersmaskiga elitsniglar borde krypa hit och ge dessa murkna krabater en rejäl omgång snigelstryk.
Kalvbräss, king-oyster, anklever, krutonger. Herregud så gott. Nästa gång bör man roffa åt sig hela brickan själv. Prick lysande. 45 kr kan knappast spenderas bättre.
Västerbotten, svartrot, rimmad regnbågsforell, pepparrot. Stabilt.
Domtagris, surkål, rödvinssås. Krispig och fin.
Revben, coleslaw, cidersenap. Ytterligare ett trevligt svin.
Iberico kind, majrova, bearnaise. Riktig grym grisfest som avslutning. Bastant men briljant.
Ett återbesök till Kungstensgatan 9 i Vasastan känns givet. Men först ska MK återvända till Mathias Dahlgren Matbaren (2 juli) och kolla in vad Oaxen (23 juli) ställer till med under sin sista sommar i skärgårdslivet. Och så blir det PP-föreställning förstås.
* Ja, den vidriga lågpriskedjan som drar ned ärade Willy Ohlssons namn i smutsen.
– Hej! Vilket sammanträffande, här på Restaurang Bonbon serverar vi akvariegott för 55 spänn. Simma lugnt.
Nej, friterade sardeller är knappast kattmynta för människor. Alla fem vid bordet är eniga om att den lilla skålen med små torra sardellbitar suger mört. Det smakar faktiskt koncentrerad djuraffärslukt.
Betydligt bättre val från den korta väggmenyn med tilltugg är tryffelsalamin för 85 kr, Reggiano 36 mån med tryffelhonung för 95 kr och Mandelpotatischips med tryffeldipp & vinäger för 65 kr.
Reggiano 36 mån med tryffelhonung.
Och den isländska ölen Skjálfti är väl värd 69 spänn.
Restaurang Bonbons (betyder ungefär "bränn Willysbutiker"* på franska) system går ut på att man sätter sig vid sitt bord och inväntar att servicen kommer med stora fat med olika smårätter – som alla kostar 45 kr – som man säger ja eller nej till. Så håller man på tills man inte har något bord kvar, vilket dröjer ungefär två och en halv timme då nästa sittning sätter in.
Det vanliga upplägget med förrätt, huvudrätt och efterrätt existerar alltså inte. Dock lär det finnas efterrätter, för den som vill ta en mental tripp tillbaka till tidiga grundskolan där socker och serietidningar är livets krydda. Detta är givetvis inget MK bryr sig om att undersöka närmare.
I början är man så hungrig att man viftar in alla rätter som bjuds. Den första timmen bjuds dock bara två-tre rätter, så det är ingen våldsam demokratifest för gommen. Visserligen kan man hela tiden beställa saker från den lilla väggmenyn med kallskuret, ost och sådant, men ett lite större utbud av olika lagade smårätter i början av sittningen skulle vara uppskattat.
Det positiva är att de flesta av alla anrättningar är riktigt goda.
Toast “Pelle Janzon”, med löjrom och vakteläggula på frasigt bröd, är till och med ruskigt god.
Grillad tonfisk, ceasarcréme, bacon, reggiano är också en lysande liten komposition. När MK påpekar att vissa vid bordet fick två tonfiskbitar medan andra bara en bit säger först servitrisen att "i köket säger de att det beror på att det är olika stora bitar". Detta är struntprat och de mindre lyckligt lottade får varsin halv bit till som kompensation.
Överst: Ankleverterrine, fikon, sidfläsk, surdegsbröd kan ingen anklaga för att vara ogod.
Nederst: Grodlår, sallad, vitlök & persilja. Pigg vitlöksmajo, men grodköttet saknar spänst och har en svårfångad smak. Denna rätt kan man absolut hoppa över.
Tysk sparris, brynt smör, jambon bayonne. Sältan kan få vägarbetare att svettas. Granvik tar en klunk vatten och ler lätt innan han slukar den sista mjälla sparrisbiten.
Sniglar, tomat, schalottenlök, örter. De små skogsslemhögarna är lite svåra att locka ur skalet. Väl i munnen belönar de en med en ganska fadd smak av dy. Rolfs Köks supersmaskiga elitsniglar borde krypa hit och ge dessa murkna krabater en rejäl omgång snigelstryk.
Kalvbräss, king-oyster, anklever, krutonger. Herregud så gott. Nästa gång bör man roffa åt sig hela brickan själv. Prick lysande. 45 kr kan knappast spenderas bättre.
Västerbotten, svartrot, rimmad regnbågsforell, pepparrot. Stabilt.
Domtagris, surkål, rödvinssås. Krispig och fin.
Revben, coleslaw, cidersenap. Ytterligare ett trevligt svin.
Iberico kind, majrova, bearnaise. Riktig grym grisfest som avslutning. Bastant men briljant.
Ett återbesök till Kungstensgatan 9 i Vasastan känns givet. Men först ska MK återvända till Mathias Dahlgren Matbaren (2 juli) och kolla in vad Oaxen (23 juli) ställer till med under sin sista sommar i skärgårdslivet. Och så blir det PP-föreställning förstås.
* Ja, den vidriga lågpriskedjan som drar ned ärade Willy Ohlssons namn i smutsen.
