Guldregn

På Oscarsgalan kallas det Academy Honorary Award och ges till filmpersonligheter för lång, trogen och exceptionellt välutförd tjänst. I bloggosfärens version heter det Matbloggprisets Hedersomnämnande för, just det, lång, trogen och exceptionellt välutförd tjänst.

Med följande motivering tilldelades MK ett hedersomnämnande vid årets gala:

"Denna blogg fick jurymedlemen Kinna Jonsson att skratta så högt och mycket att övriga jurymedlemmars trumhinnor höll på att spricka. Det är ett par killar som innehar en hel del kunskap om mat, men istället för omvandla det till att vara pretentiösa, så använder sig killarna av en stor dos humor. Ungefär som Killinggänget möter ett gäng studentikosa matkritiker."

I tacktalet, som sändes från MK-högkvarteret via satellitlänk, hälsade kockarna att de var "ärade att få ta emot priset. Vi hoppas att vi, med det här priset, kan inspirera fler ungdomar där ute att hålla sig borta från gatan, undvika Willys (ja, den vidriga lågpriskedjan) och istället satsa veckopengen på härligt gräddig och pigg högrev, Testun al Barolo och tryffelsalami."

För pressbilder och intervjuförfrågan mejlar man middagsklubb@gmail.com

Undertecknat

I dag signerade ordförande Granvik och VD:n samt ständige sekreteraren Jonathan ett väldigt viktigt dokument. Detta skedde under ett lunchmöte på Matkultur på Södermalm. Pressen och olika fans, däribland Matkulturs ägare Björn, samlades utanför och MK ställde upp på en kvick fotosession.


Undertecknat och klart

Pressmeddelande 2009/04/29: nytt framträdande och ny logotyp

Efter succén med schnitzeln och den veritabla folkstorm som följde i dess kölvatten har Middagsklubben bestämt sig för att göra ännu en offentlig föreställning. Denna gång blir det Texaschili som sällskapet ska ta sig an. Jonathan och Granvik har kommit fram till att det enda rimliga sättet att göra chilin rättvisa blir att tillreda den via ett chili-vm-vinnande recept.
Föreställningen sker i morgon, torsdag 30 april, hemma hos Jonathan och kommer naturligtvis följas av referat och kommentarer via bloggen.

Stolt meddelas också att klubbens grafiska departement jobbat dygnet runt de senaste veckorna för att färdigställa den nya logotypen.
- Vi valde att jobba med en vapensköld, men modernisera den. Middagsklubben är en förening som kräver mycket respekt och vördnad i sitt tilltal, säger AD:n bakom logotypen i en kommentar.


För högupplösta pressbilder: middagsklubb@gmail.com

Ken

Lunchbjudning på Djurgårdsbrunns Värdshus. Arcus promotar det australiensiska vinet Ken Creek (varunummer 6351) och självklart bjuds Middagsklubben in.

Granvik, Jonathan och Middagsklubbens praktikant Kristian letar efter en dåligt tillkännagiven dörr i två minuter, sen stiger sällskapet in och ser en skylt som basunerar ut "Kärlekslunch - 225 kr".

Jonathan misstänker sig själv och sina kamrater för vilsenhet. En värdinna förhör de nyanlända upplysningsvis om vars de vill befinna sig. Granvik svarar "Nån vinprovning..." varpå hon tack och lov sträcker fram kardan och säger "Hej hej". Jonathan petar Granvik i sidan med sitt osynliga Mojahedin-svärd och muttrar "Grrmrf, du kunde ha svarat något mer fokuserat, typ 'Arcus vin- och grillbjudning'".

Kristian lyssnar uppmärksamt på Jonathans inspirerade dragning om Middagsklubbens historia
Kristian lyssnar intresserat på Jonathans inspirerande dragning om Middagsklubbens historia

Well well, de tre är inne bland vinmums och buffégottegott (känns det som om Middagsklubben inte är van att röra sig på bjudningar? Det är för att buffér är bakteriehärdar och gratisvin oftast är pajastjut för en hundring flaskan, max. Men denna gång beslöt sig alltså sammanslutningen för gå utanför normen genom att inte kasta inbjudan).

Innan föreläsningarna tar fart tassar Middagsklubben lätt kring buffébordet och nyper elegant åt sig av käket utan att spilla, väsa, välta fat eller fnissa. Vanan trogen spanas det efter det korrupta suparsvinet Håkan Larsson, men trion kan inte annat göra än konstatera hans frånvaro.

Det kluras på om Håkan anser att en slik bjudning är under hans värdighet (beblanda sig med bloggare, vin med skruvkork etc) eller om han helt enkelt ligger under en parkbänk och trycker med ett helt parti tjeckiskt lådvin. Mycket kan man säga om Håkan, men inte att han är lätt att kartlägga.


Buffébordet (proffsigt beskuren bild. Detta eftersom gratisvin kan leda till sus, rus och bus som i värsta fall slutar med oöverlagd mord. Middagsklubben har vare sig tid eller ambition att bli indragen i någon rättegång där det åläggs klubben att bistå med bildmaterial som påvisar att den döde hade närkontakt med ett eventuellt monster. Dålig PR ordnas på andra sätt)

Innan Richard Tellström drar igång overheaden kör matombudsmunnarna i gång och levererar en snabbrecension av valda delar ur mumset:
Fläskkarré (kan ha varit en splittrad kotlettrad) 7/10 i betyg. En skön, sötaktig marinering lyfter grisen. Lite hickorystuk, fast utan rök.
Lax med grillränder 6/10. Fast och fin men kunde ha baddats med mer salt och hade gärna fått sprattla mer (varit mindre genomstekt).
Ungstorkade tomater 4/10. Tam tomatsmak men en grön smårolig krydda sätter lite sprätt. Men bara lite.
Kyckling 7/10. Härligt styckad och skinnet kvar, vilket alltid gillas. Lagom saftig, har knappast varit fryst eller vattensprutad. Stabil men saknar sting i kryddning.
Ost 4/10. Ena osten (typ brie fast mer rutten) smakade som torkad torsk luktar. Ost ska lukta död greves munhåla, men smaka himmelskt. Här hade lukt och smak ett alltför nära samarbete. Den andra osten var en menlös men godtagbar brie.
Sparris 4/10. Bra spänst, men för lite salt och saknar roliga grillränder.

Vinet Ken Creek 6,5/10. Ganska bärigt rödvin som gillar feta kompisar. Bra till lax. Eller söndagsstek med svartvinbärsgelé. Granvik gissar på pris kring 80 kr flarran och lägger till att i så fall är det klart prisvärt. Jonathan tror på över hundringen och är inne på en sexa i betyg. Senare deklareras det att prislappen är 84 kr.


Jonathans tallrik


Granviks tallrik

Föreläsare Richard Tellström drar i gång. Han håller en "inspirerande trend- och idéföreläsning om de senaste två decenniernas stora förändringar i den svenska gastronomin". En intressant iaktagelse Richard gjort är att människan lika bra kan äta specialgjorda pellets för femhundra spänn i månaden och därigenom tillgodose sig all näring som behövs. Granvik tänker genast att detta alternativ vore något för Linnéa, som verkar se matlagning som något nödvändigt ont.

En annan intressant grej som tas upp är att uteserveringar faktiskt var förbjudna i Sverige ändra fram tills 1991. Staten ansåg det vara olämpligt om befolkningen såg andra dricka och äta och därigenom själv lockas till att slå sig ned och beställa in en kall rackare och en räksmörgås. Höjden av osunt leverne. Alltmedan det i Danmark var obligatoriskt med ett par starkisar, inte bara till lunchen utan även medan man jobbade. De danska bussarna hade en något mindre tank bredvid bensintanken där det fanns öl och sedan gick en slang till förarsätet där busschaffisen hade en öltapp, bredvid korvkylen och tidningsstället med porr. Ungefär så.

Men tillbaka till Sverige. Richard informerar att det 1980 på Systembolaget enbart fanns 670 olika produkter. Öl, vin och sprit - sammanlagd 670 olika varor. I dag finns det 8 000. EU-medlemsskapet har sina fördelar, minsann.

Därefter kommer Heléne R. Westelius, sommelier och matkreatör ("Ett krångligare ord för kock", upplyser Heléne församlingen) och tar bladet från munnen. "Bla bla bla... I byn där jag kommer ifrån förstår sig folk inte på mat och vin...bla bla bla... Stockhom.... bla bla bla... mina vänner som är kvar i byn gillar inte alls samma fina viner och mat som jag... bla bla bla... Stockholm... bla bla bla... ja, de gör väl annat i stället som att åka skoter... bla bla bla."


Heléne förklarar att små hålor är lägre stående, rent kulturellt alltså

Stockholmskomplexet personifierat pratar om nya tankebanor. Sådana som ingen hemma i Bollnäs hajar. Men hon nämner i alla fall Keith Floyd. Efter föreläsningen utbryter en diskussion om vin, skruvkorkar och korkkorkar. En mindre namnkunnig Håkan Larsson-kille konstaterar, appropå korkar som i sällsynta fall (cirka 2 flarror av 100 blir korkskadade) förstör vinet, att "då blir det kvinnomisshandel hemma, och det är ju inte alls bra".

Middagsklubben säger "Hej hej" och avviker med varsin goodybag innehållandes en butelj Ken Creek. Dela ut gratis alkohol som folk får ta med sig ut från ställen är prick olagligt. Det korrupta suparsvinet Håkan Larsson skulle ha älskat det.

Ken


RSS 2.0